Visst är mustiga debatter livsluft för politiken! Att kunna engagera sina mottagare genom intelligent retorik som på en och samma gång roar, oroar och förklarar sambanden, det är en egenskap som vi värdesätter hos politiker. Politik får inte bara vara siffror och fakta. Vi måste också få brinna för det vi tycker är viktigt.
Men retorik kan också användas för att dölja ett tomt innehåll, att medvetet förvränga sin meningsmotståndares åsikter och att angripa person i stället för sakfrågan. Detta har ökat starkt genom de plattformar som sociala medier erbjuder. När ett budskap exempelvis ska klämmas in på de 280 tecken som Twitter numera erbjuder, så måste budskapet förenklas på ett sådant sätt att det är svårt att bemöta det missriktade och innehållslösa.
Därför är det idag så mycket viktigare att slå vakt om det meningsfulla politiska samtalet. För att en debatt alls ska vara meningsfull måste motståndarna försöka förstå varandra. Inom filosofin talar man om välvillighetsprincipen. Den innebär enkelt uttryckt att man ska utgå ifrån att andras yttranden är rationella och att man väljer att tolka dem på ett rimligt sätt. Denna princip behövs också i politiken. Utan försök till förståelse reduceras det politiska samtalet till pajkastande.
Att tolka sin motståndare välvilligt betyder inte att vi samtidigt måste acceptera dennes ståndpunkt. Men genom att verkligen förstå den andra parten så kan man också själv formulera sina egna argument på ett tydligare sätt. De verkliga skillnaderna blir tydligare. Endast den som inte tror att de egna åsikterna bär hela vägen fram kan vara rädd för att försöka förstå sin motståndare.
En välvillig inställning till vad andra säger är en förutsättning för ett meningsfullt samtal. Bara så kan vi höja oss över den innehållslösa retorik som försöker tömma politiken på sitt innehåll genom att vädja till våra lägsta och mest primitiva känslor. Bara så kan den liberala demokratin fortsätta att fungera.