Just nu pågår en process att utse nämndemän i våra domstolar för de kommande fyra åren. Nämndemän utses av kommun- och regionfullmäktige runt om i landet
Nämndemän – lekmannadomare – dömer tillsammans med yrkesjurister i tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt. Systemet med nämndemän har en åttahundraårig historia. Dess nuvarande utformning har under senare år kritiserats. En viktig del i kritiken är den partipolitiska koppling som nämndemännen i allmänhet har.
Uppgiften som domare är opolitisk. Domstolarna ska döma enligt gällande rätt utan att ta ovidkommande hänsyn. Samtidigt är nämndemannauppdraget i dag i praktiken ett partiuppdrag. Detta beror på att rätten att välja nämndemän fördelas proportionellt mellan partierna. Konsekvensen blir att antalet nämndemän som inte är partianslutna är mycket litet.
Det finns en viktig poäng med att den dömande makten inte enbart utövas av yrkesjurister. Nämndemän bidrar med en bred samhällserfarenhet, samtidigt som de utövar en insyn över domstolarna. På så sätt bidrar de till att upprätthålla ett förtroende för rättsväsendet och skapa legitimitet för domstolarnas avgöranden.
Det är i dag mindre än tre procent av befolkningen som är medlem i ett politiskt parti. Det är ett allmänt problem för våra partier och för vårt demokratiska samhällsskick. Det innebär också en krympande bas för rekrytering av nämndemän. Vi behöver nämndemän med stor erfarenhet från olika delar av vårt samhälle. Men många personer som borde kunna få förtroendet kommer i praktiken inte i fråga.
Sättet att utse nämndemän måste förändras. Rekryteringen måste breddas. Nämndemannasystemet måste moderniseras för att även i framtiden kunna fylla en viktig funktion i det svenska rättsväsendet.
Publicerad i Alingsås Tidning 6 september 2023 (14 september i papperseditionen)